Våren är en tid då ord som dekadens och desillusion blir vardag och förväntan på den ljusa tid som kommer lika snabbt grusas som körsbärsblommorna i Kungsträgården vissnar.
Men våren räddar ofta sig själv genom att bjuda på musiken som räddar resten av året.
Så jag kollar på bilder från förra våren, hemifrån, låter öronen dränkas av melankoli och texter som kramar ur varenda liten känsla ur hjärtat och ser fram emot augusti då öron och ögon kommer samspela, på Way Out West, The National.
Jag är förvånad över ditt val av både text och färgsättning, men jag antar att mycket har hänt sedan du flyttade.
SvaraRaderaFärgen kommer nog ändras, och texterna i takt med humöret... och vad jag hittar i bildarkivet.
SvaraRadera